Skyddsombudets roll, uppgift och val av skyddsombud

Som skyddsombud spelar du en mycket viktig roll i det lokala arbetsmiljöarbetet. Din uppgift är att företräda dina kollegor i arbetsmiljöfrågor och verka för att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen, detta genom att samverka strukturerat för att nå en så god arbetsmiljö som möjligt. Skyddsombud är ett fackligt uppdrag. Skyddsombudet ska alltid delta i alla förändringar som arbetsgivaren planerar att genomföra. Ett skyddsombud har befogenhet att stoppa ett arbete som innebär akut fara för liv och hälsa. Denne kan också kräva vissa undersökningar om misstanke finns om ett arbetsmiljöproblem. Tillsammans med arbetsgivarens representanter deltar skyddsombudet i regelbundna skyddsronder.

Om du har ett förtroendeuppdrag som skyddsombud omfattas du av Arbetsmiljölagens regler för skyddsombud. Det ger dig en stark lagskyddad grund att stå på för att åstadkomma förbättring på din arbetsplats. Dina uppgifter och rättigheter i rollen som skyddsombud är reglerade i lagen.

Arbetsmiljöarbete är både kul och lärorikt. Som skyddsombud har du en viktig roll och kan vara med och bidra till att alla mår så bra som möjligt på jobbet.

Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas skyddsombud på alla arbetsplatser med minst fem anställda. Finns fler skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud.

Som fackligt anslutet skyddsombud är du skyddad enligt förtroendemannalagen, om kollektivavtal finns.

Det är facket som utser skyddsombud

Det finns en utbredd missuppfattning inom vår myndighet om vem som "äger" skyddsorganisationen. Det är inte ovanligt att arbetsgivarrepresentanter försöker få det att framstå som att PO och SO är två olika saker och helt skall särskiljas. Detta är dock inte sant, utan skyddsorganisationen har sitt ursprung i den fackliga rörelsen (fackföreningens förlängda arm i skyddsfrågor med utökat mandat och fler verktyg att ta till) och det är våra fackliga föreningar som tillsätter och avsätter skyddsombuden. När vi tillsätter ett skyddsombud skall den styrelse om ansvarar för arbetsplatsen skriva ett protokoll angående beslutet om tillsättning samt ange en mandatperiod och sedan anmäla beslutet till arbetsgivaren. Det är viktigt att ett skyddsombud inte arbetar utan giltigt mandat då de riskerar att agera utan lagligt stöd och där med råka illa ut juridiskt.

Det är också viktigt att förstå att ett skyddsombud utan facklig tillhörighet har ett svagare rättsligt skydd än ett ombud som är fackligt anslutet. Rent teoretiskt kan en fackförening välja att tillsätta ett icke fackligt anslutet skyddsombud, men det är inte att rekommendera. Det ligger också lite på vårat ansvar att vi tillsätter ett skyddsombud som har bästa möjliga rättsliga skydd.

På en bra fungerande arbetsplats brukar man låta personalen rösta fram ett skyddsombud och sedan är det den fackliga styrelsen som fattar det slutliga beslutet om denne skall tillsättas eller ej.

Rent teoretiskt är det också möjligt för respektive fackförening att tillsätta en egen skyddsorganisation. Men inom kriminalvården är det idag praxis att vi försöker komma överens och har en gemensam skyddsorganisation, dock något som inte alltid fungerat som det borde.

Vi skall vara medvetna om att även om vi som facklig part har mandatet att avsätta skyddsombud som vi inte tycker gör jobbet på det sätt vi har önskat så är det också väldigt konfliktladdat att avsätta en person som jobbar på ett förtroendemandat. Försäkra er om att ni har tillräckligt med sakliga argument innan ni meddelar någon förtroendevald att de inte längre har förtroendet att jobba vidare. Det får aldrig handla om personliga åsikter utan det skall vara att de de facto misskött sitt uppdrag.

Vem företräder skyddsombuden?

Skyddsombudet företräder alla arbetstagare inom sitt skyddsområde på arbetsplatsen oavsett deras fackliga tillhörighet, inklusive de arbetstagare som inte är med i något fackförbund. Detta är sant, men det betyder inte att ett skyddsombud inte kan göra gemensam sak med de fackliga ombuden i frågor mot arbetsgivaren. En stor missuppfattning som råder bland skyddsombud inom vår myndighet är att de tror eller fått till sig av arbetsgivaren att de är en helt egen organisation som även företräder cheferna. Detta har fått många skyddsombud att tro att de inte kan gå emot en chef som skapar en arbetsmiljömässigt dålig situation för sina kriminalvårdare. Detta är helt fel, ett skyddsombud har en skyldighet att ingripa mot en chef som fattar beslut och skapar en dålig arbetsmiljö. Skyddsombud skall givetvis tillse att även chefen har en bra arbetsmiljö, god ventilation, ljus i lokaler, bullerfri arbetsmiljö, och liknande frågor. Det är de fackliga parterna som tillsätter skyddsombud på ett förtroendemandat, vi som facklig part skall sedan ompröva vårt förtroende för de skyddsombud vi tillsatt med jämna mellanrum.

I skyddsombudets uppdrag ingår bland annat att

Som skyddsombud företräder du dina kolleger i arbetsmiljöfrågor och verkar för att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Genom uppdraget som skyddsombud har du därför möjlighet att vara med och påverka arbetsmiljön på din arbetsplats.

Du skall bl.a:

• Hålla kontakt med arbetskamraterna om hur de har det på jobbet.
• vaka över att arbetsgivare uppfyller kraven i arbetsmiljölagstiftningen.
• Delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Samverka med de fackliga organisationerna.

För att skyddsombuden ska kunna genomföra sitt uppdrag har skyddsombuden i arbetsmiljölagen fått en rad befogenheter och rättigheter.

Som skyddsombud ska du agera när något är fel, och tillsammans med arbetsgivaren åtgärda och lösa problemet. Du får stöd av ST i ditt uppdrag, och rollen är väl definierad i svensk lag.

Till exempel har du som är skyddsombud rätt att snabbt få svar från arbetsgivaren om hur ett arbetsmiljö­problem ska lösas, efter framställan enligt arbetsmiljölagen.

Framställan enligt arbetsmiljölagen

Skyddsombudets rättigheter

I Sverige har du som är skyddsombud en unik ställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter, det vill säga skyddsombuden. För att skyddsombuden ska kunna genomföra sitt uppdrag har skyddsombuden i arbetsmiljölagen fått en rad befogenheter och rättigheter, bland annat:

• Rätt till utbildning
• Rätt till ledighet
• Rätt att behålla gällande anställningsvillkor
• Rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs
• Rätt att medverka i skyddsrond och ingå i skyddskommitté
• Rätt att begära arbetsmiljöåtgärd eller arbetsmiljöundersökning
• Rätt att avbryta ett visst arbete, så kallat "skyddsombudsstopp"
• Rätt att begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att åstadkomma en bra arbetsmiljö
• Rätt att delta vid planering av nya lokaler
• Tillträdesrätt till "främmande" arbetsställen
• Rätt till skadestånd i vissa fall
• Skydd enligt förtroendemannalagen – om kollektivavtal finns

Jobba förebyggande och systematiskt

Fokus för allt arbetsmiljöarbete bör ligga på det förebyggande och systematiska arbetet. Det framgår tydligt av arbetsmiljölagstiftningen. Det är också med ett sådant förhållningssätt och arbetssätt som vi tillsammans kan utveckla en god arbetsmiljö. Som skyddsombud har du en mycket viktig roll i detta arbete.

Psykosocial arbetsmiljö

Traditionellt sett har skyddsombudets arbete handlat mycket om fysiska risker i arbetsmiljön. I det mer moderna arbetslivet är det i stället de psykosociala och organisatoriska faktorerna som ger störst problem och skapar mest ohälsa. Därför är det viktigt att ha tydligare regler och föreskrifter kring psykosocial arbetsmiljö. Nu finns OSA-föreskriften som reglerar bland annat arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Det finns olika typer av skyddsombud:

• lokalt skyddsombud
• huvudskyddsombud
• regionalt skyddsombud (RSO)

Med lokalt skyddsombud menas ett skyddsombud som är verksamt inom ett tydligt avgränsat skyddsområde hos en arbetsgivare. De flesta skyddsombud är lokala och man säger oftast bara skyddsombud, benämningen lokalt skyddsombud finns för att särskilja lokala skyddsombud från huvudskyddsombud och regionala skyddsombud.

Om det finns flera lokala skyddsombud på arbetsplatsen ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna de lokala skyddsombudens verksamhet och de företräder därför arbetstagarna i frågor som inte är begränsade till ett specifikt skyddsområde. I övrigt skiljer sig inte huvudskyddsombudets uppdrag från det lokala skyddsombudets uppdrag.

Inom kriminalvården utses ett regionalt ombud för varje region och även för NTE nationellt.

Val av skyddsombud

På en arbetsplats där det råder god stämning och fred så brukar det vara pedagogiskt och klokt att låta alla vara med och förorda ett skyddsombud för arbetsplatsen. Detta kan ske genom någon form av val inom personalgruppen. Valet kan tex ledas av en facklig representant eller tidigare tillsatt skyddsombud. Detta är ett mycket demokratiskt sätt att gå till väga. Men då kräver det att den som blir vald och formellt tillsätts av det förbund där denne är fackligt ansluten. Detta innebär att det inte på automatik alltid blir ett ST ombud som tillsätts.

Man kan också om det anses nödvändigt istället göra valet inom vår egen fackliga organisation och låta våra medlemmar göra valet i att förorda en viss individ som skyddsombud.

Efter att kollegorna eller medlemmar har genomfört valet ska ST lokala styrelse formellt (skriftligt, protokollfört beslut) utse skyddsombudet enligt Arbetsmiljölagen kap 6 § 2. Anmälan om skyddsombud ska lämnas till arbetsgivaren snaras möjligt (Arbetsmiljöförordningen § 10). I de fall lokal organisation i ST saknas utses skyddsombud av ST Avdelningsstyrelse som meddelar arbetsgivaren. Uppgifterna angående valet skall sparas för att uppfylla rättsliga skyldigheter.

I det skriftliga beslutet är det också viktigt att man anger en mandatperiod för skyddsombudet. När mandatperioden går ut eller om vi som facklig organisation anser behov av det tidigare skall förtroendet omprövas.